Eva & Adam
- lisstina
- 15 nov. 2021
- 2 min läsning
av Måns Gahrton & Johan Unenge

"Adam är ny i klassen. Det är pirrigt, men allra pirrigast är Eva. De är bara kompisar. Även om Eva har svårt att få bästisen Annika att fatta det. Adam säger ingenting om Eva till sin bästis Alexander. Men han drömmer om henne på nätterna, och på många av lektionerna i skolan också."
Åh, dessa böcker skriker nostalgi. Jag var lika gammal som karaktärerna när jag läste böckerna, och när tv-serien kom ut på SVT. Mycket har förändrats i samhället sedan de kom, och att titta på TV-serien igen är som att sticka näsan in i tiden då jag själv gick i mellanstadiet. Men kärleksproblem, kompisar och skolan är ämnen som knappast har förändrats. Ibland brukar det inte vara så klokt att återbesöka något som man tyckte var bra som barn, men Eva & Adam håller fortfarande måttet.
De är mysiga och charmiga böcker om kärlek och vänskap, och framförallt tror jag att de har överlevt så länge eftersom karaktärerna känns så verkliga. De har sina flaws och sina goda sidor som hela tiden kämpar mot varandra. Adam är en blyg kille som utforskar kärleken för första gången, och svänger därför mellan osäkerhet, glädje och svartsjuka. Eva är viljestark och har ett humör som lätt kan antändas när något går fel eller om hon inte får sin vilja igenom. Utöver dessa huvudkaraktärer finns också många intressanta karaktärer, som kompisarna Annika och Alexander, klassens stöddiga Jonte, Evas jobbiga storebror Tobbe och många andra, som jag personligen tycker är ännu bättre i tv-serien. Men då menar jag serien från 90-talet och inte den modernare filmversionen.
Om det är något negativt jag kan säga om böckerna så skulle det kanske vara dramat. Det är bara en fliskommentar, men ibland kan Adam och Eva överreagera en aning när det gäller svartsjuka, ilska och missförstånd. Detta är element som ofta överdrivs i kärleksberättelser, för utan problem och drama skulle det ju inte finnas en story.
Kan även rekommendera ljudboksversionen, som funnits ända sedan böckerna kom ut. Det är jättekonstigt men på ett sätt roligt att höra böckerna igen och komma ihåg precis vad de kommer säga. Man kan säga att jag lyssnade sönder mina skivor på den tiden då jag var mallig över min CD-spelare.




Kommentarer